I flera decennier har trygghetstelefonen sett ut och fungerat på samma sätt. Nu är det dags för förändring. Läs mer >>
För den som löper risk att utsättas för hot i arbetet kan tryggheten ökas med ett trygghetslarm. Läs mer >>
Den som tycker att det känns otryggt att vara ensam hemma, eller är orolig för att ramla och inte kan ta sig upp själv, kan ansöka om trygghetstelefon från sin kommun.
trygghetstelefon kan man påkalla hjälp från personal under hela dygnet. I vissa kommuner behöver man inte ha hemtjänst för att få trygghetstelefon. Kontakta din kommun för mer information!
Traditionellt har trygghetstelefoner anslutits via det vanliga fasta telejacket. I detta fall fungerar den fungerar som en vanlig högtalartelefon, så att man inte behöver lyfta på någon lur för att prata. För att ringa trycker man på en knapp, antingen på telefonen eller på en trådlös enhet. Trygghetstelefonen ringer då upp ett förprogrammerat nummer - det kan vara en larmcentral som SOS Alarm eller kommunens hemtjänstgrupp.
Den trådlösa enheten som nämts ovan kallas ibland klocka eller armband, vilket inte är så konstigt då den påminner om ett armbandsur. I stället för en urtavla har den dock en stor tryckknapp. När man trycker på den knappen går en radiosignal till trygghetstelefonen och får den att ringa upp. Detta gör att man kan larma även om man har ramlat och inte kan ta sig fram till telefonen. Radiosignalen brukar ha en räckvidd på mellan 10 och 100 meter.
Till trygghetstelefonen kan man ofta även koppla andra typer av larm; det kan handla om att larma vid fallolyckor, när dörrar öppnas (sk dörrlarm) eller brandlarm. Det finns även ett antal mer eller mindre avancerade typer av larm som upptäcker förändringar i brukarens beteende. Alltifrån enkla passivlarm som t.ex. känner av om kylskåpsdörren inte har öppnats under en dag och då larmar via trygghetstelefonen, till sådana som analyserar brukarens rörelser och temperatur.