Trygghetstelefon

Den digitala revolutionen

I flera decennier har trygghetstelefonen sett ut och fungerat på samma sätt. En liten vit låda på väggen som fungerar som en högtalande telefon, med den skillnaden att den kan fjärrstyras med en liten sändare som brukaren bär runt handleden eller i ett snöre runt halsen.

Trygghetstelefoner har under lång tid utvecklats för, och enbart fungerat med, analog telefoni. Nu kommer dock den analoga telefonin att avvecklas i snabb takt, och nya alternativ måste fram.

Hela det analoga telenätet i Sverige kommer att släckas ner. Allt kommer inte att stängas ner samtidigt, och det finns statliga krav på att nedsläckningen inte får lämna abbonenterna utan möjlighet till telefoni. Däremot finns det inga krav på hur den telefonin ska se ut, och därmed inga garantier att trygghetslarmen kommer att fungera utan att påverkas.

Framtidens telekommunikation kommer inte heller att vara så likriktad som på det statsägda Televerkets tid. Det som ersätter det analoga telenätet kommer att vara en flora av olika tekniker, som GSM, 3G, 4G, IP-telefoni av olika slag, och säkerligen många fler tekniker som ännu inte har sett dagens ljus.

Gamla problem och nya möjligheter

En trygghetstelefon kan fortfarande se ut och fungera som förr, men den behöver kanske inte göra det. Ny teknik ger nya möjligheter till bättre anpassning mot den enskilde brukarens reella behov.

De traditionella trygghetstelefonerna är generellt sett bra lämpade för sitt användningsområde, men de har dock flera tillkortakommanden. Allt detta kan lösas med den nya teknikens möjligheter:

• Larmknappen har begränsad räckvidd, om brukaren går ut är det inte säkert att det går att larma, och även om larmet går fram så kommer inte brukaren att kunna tala med larmcentralen eftersom trygghetstelefonen är fast monterad inne i bostaden.
• I bästa fall görs ett testlarm varje dag. Det betyder att om något händer med trygghetstelefonen eller telefontråden så kan det dröja länge innan det upptäcks.

De olika lösningarna som använder ny teknik utlovar bland annat:

• Möjlighet att larma även om man har lämnat bostaden för att till exempel hämta posten.
• Möjlighet att se var den nödställde befinner sig med så kallad GPS-positionering.
• Förbindelsen kan övervakas så att fel upptäcks i princip i samma sekund som de inträder.
• Trygghetstelefonen kan kommunicera via flera redundanta vägar för att aktivt minimera risken för att fel överhuvudtaget inträffar.
• Möjlighet att ansluta telemedicinska tillbehör.

Ingen lösning kan vara bäst på allt

Det går inte längre att bara välja ut en typ av trygghetstelefoner för en hel kommun. Dels måste man ta de olika telekommunikationsteknikerna i beaktande, och dels bör man även tänka på att tillgodose brukarnas individuella behov på ett bättre sätt än tidigare.

Riktlinjer för brukares behov:

• Rörliga brukare - mobilt trygghetslarm med positioneringsmöjlighet.
• Brukare som inte lämnar hemmet ensamma - fast monterat trygghetslarm. Fast monterade trygghetslarm är oftast billigare.

Saker att beakta angående olika kommunikationstekniker:

• Många hushåll kommer under relativt lång tid att fortsatt ha analog telefoni. Att byta ut alla trygghetstelefoner till någon annan plattform blir onödigt resurskrävande.
• Trådlösa tekniker som GSM/3G/4G är överlägset mest driftsäkra då de inte är beroende av att brukaren har fungerande internetuppkoppling. Oftast finns det flera basstationer i närområdet, vilket gör att denna lösning även ger redundans.
• Att ha både internet och trådlös uppkoppling är i de flesta fall överflödigt. Undantaget är när det är dålig mobiltäckning.